Val.
Att göra val var så oändligt enkelt – kriterierna var tydliga och otvetydiga:
Så länge jag valde det som var svårast, mest prestigefullt och bidrog mest till min status valde jag rätt. Då var det enkelt att välja både yrke och vänner.
Tills jag genomskådade mig själv. Vad göra? Nu står jag där med mitt perfekta yrke, rätt vänner och - tomheten.
Om jag åtminstone visste – kunde känna – vad jag söker, längtar efter och vad som ger mig driv framåt, vad som innebär utveckling – då kanske jag skulle kunna hitta modet att gå den vägen. Men vad göra när alla vägar känns lika rätt? Eller lika fel?